Fukt/luktöverföring
I en motströms värmeväxlare finns ingen fukt eller lukt överföring. Här är från- och tilluftskanalerna helt separerade. Jämför detta med t ex en roterande värmeväxlare som alltid har ett visst internt läckage mellan från- och tilluften. Ett läckage mellan från- och tilluft kan innebära att den förbrukade luften från t ex badrum eller kök till viss del förs in med den nya tilluften vilket kan skapa en viss luktöverföring.
Få rörliga delar
RECs motströmsvärmeväxlare besår av en helt fast växlare vilket innebär att vi inte har några rörliga delar i växlaren som kan gå sönder. I en roterande växlare överförs värmen med en Rotor som snurrar vilket medför en större risk att någon av delarna går sönder.
Verkningsgrad
Med dagens nya teknik på motströmsvärmeväxlare ligger man på samma eller högre verkningsgrad än roterande. Tidigare har plattvärmeväxlare (motströmsvärmeväxlare) haft en sämre verkningsgrad. Detta har varit ett av de främsta skälet till att välja en roterande. TEMOVEX Blue/RECOM 4 har upp till 90%. Läs mer om våra FTX aggregat här.
Förklaring till medströms-, korsströms-, motströms-, och plattvärmväxlare
Principiellt finns det tre olika typer av plattvärmeväxlare. Medströms-, korsströms- och motströmsvärmeväxlare. Plattvärmeväxlare bygger på principen att till- och frånluften passerar varandra i lamellpaket, oftast av veckade aluminiumplåtar eller plastkanaler. Den varma frånluften värmer upp värmeväxlarkanalerna varvid den kalla tilluften tar upp värmen.
Bild 1 REC Temovex motströmsvärmeväxlare samt de triangelformade plastkanalerna vi använder i de mindre bostadsaggregaten.
Historiskt sett har plattvärmeväxlare haft dålig verkningsgrad, runt 55-65% men det har hänt otroligt mycket på området de senaste 10 åren vilket gör att man idag kan komma upp i hela 96% under goda förhållanden.
Medströmsvärmeväxlare
Den minst effektiva typen kallas för medströmsvärmeväxlare, det varma mediet flödar i samma riktning som det kalla. Denna typ har betydligt sämre verkningsgrad. Man kan se det som om man blandar de ingående mediernas temperaturer och där brukar man ligga under 50% verkningsgrad. Ytterligare en nackdel är att varm och fuktig frånluft möter den kalla uteluften direkt i ingången av växlaren, detta skapar ett sk ”kallt hörn” vilket gör att påfrysningsrisken i detta hörn ökar väsentligt. Rekommenderas ej!
Bild 2, Medströmsvärmeväxlare
Korsströmsvärmeväxlare
Korsströmsvärmeväxlare arbetar med principen att det varma mediet flödar vinkelrät mot det kalla. Den har fördelen att den går att göras kompakt vilket gör att det är en vanlig princip i bilar och luftkonditioneringsaggregat. Verkningsgradsmässing är den ett mellanting, dvs bättre än medströms växlare men också betydligt sämre än motströmsväxlare. (Korsströmsvärmeväxlarens verkningsgrad är cirka 60-75 %).
Bild 3, Korsströmsvärmeväxlare
Motströmsvärmeväxlare
Slutligen finns alltså motströmsvärmeväxlaren där det varma mediet flödar i motsatt riktning mot det kalla. Denna typ är den mest effektiva, då den kan överföra nästan all värmeenergi från den ena sidan till den andra. Den används med fördel i byggnader för att återföra värmen i ventilationssystem. Dagens motströmsvärmeväxlaren kan uppnå en verkningsgrad på upptill 96%.
Bild 4, Motströmsvärmeväxlare
Det finns luftbehandlingsaggregat på Svenska marknaden i som har korsströmsväxlare både enkla eller dubbla i serie det finns även både enkla och dubbla motströmsvärmeväxlare.
Vi på REC har valt att arbeta med motströmsvärmeväxlare eftersom vi anser denna tekniken överlägsen. Till våran vanligaste aggregatserie Temovex Blue 4 och uppåt har vi dubbla parallellkopplade motströmsvärmeväxlare. Här anger vi några
- Dubbla motströmsvärmeväxlare ger bättre verkningsgrad än dubbla korsströmsväxlare och roterande värmeväxlare (vid samma flöde och storlek)
- Dubbla parallellkopplade motströmsvärmeväxlare ger generellt lägre tryckfall och sfp än dubbla seriekopplade korsströmsväxlare (Pga en växlare istället för två i serie)
- Det är enklare att bibehålla den höga verkningsgraden och låga sfp vid forceringsflöden då växlarna är parallellkopplade jämfört med seriekopplade
- Sektionsavfrostning fungerar enklare för parallellkopplade motströmsvärmeväxlare
Avfrostningen
Effektiva korsströms- och motströmsväxlare kräver avfrostning vintertid. REC Temovex Blue har två olika metoder för att undvika påfrysning samt avfrostning.
Vid kalla utetemperaturer (-10°C) börjar först aggregatet reglera bypass-spjället något för att släppa igenom en mindre del av uteluften förbi växlaren.
Mängden uteluft som bypassas är begränsat så att temperatur efter växlaren inte understiger +10°C. Eftersom eftervärmningsbatteriet är dimensionerat för en 10°C höjning innebär detta att tilluften till rum håller ca 20°C. Spjället reglerar steglöst mot en förinställd temperatur. Genom denna metod så undviker man att växlaren fryser utan att tilluftstempraturen påverkas och klarar att motverka påfrysning ner till ca -10°C.
Vid kallare temperaturer än ca -10°C går sedan stoppavfrostning in, vilket innebär att tilluftsfläkten stoppar korta perioder, då frysrisk föreligger. (Totalt handlar detta om ca 10-15 timmar/år i mellansverige).
Vill man ändra något i avfrostningsfunktionerna t ex enbart köra stoppavfrostning eller enbart metoden med reglerande bypass spjället så kan kunden själv, under inställningar, ändra detta. Här finns också möjlighet att justera avfrostningstemperaturer, avfrostingstider, lägsta tillåtna tilluftstemp, mm.